måndag 15 november 2010

Lär barnen att må bra

DN Debatt publicerar i dag en intressant artikel om folkhälsan. Fast färre röker och dricker är hälsoproblemen hos det svenska folket stora. Sarah Wamala och Anita Linell från Statens folkhälsoinstitut menar att detta bland annat beror på att barn i ett tidigt stadium inte lär sig om hälsa.

Jag håller med. Skolan drar in på de praktiska ämnena och skräpmatskulturen sköljer över oss som aldrig förr. Att satsa pengar på att skola och dagis lär barnen mer om kost och motion, både genom att låta barnen praktisera och studera dessa ämnen, så kommer samhället på sikt att spara enorma summor.

Tyvärr måste allt räknas i kronor och ören. Låt oss därför konstatera att en dålig folkhälsa blir mycket dyrare än att satsa på kunskap hos våra barn. För oss som inte räknar allt i pengar så finns det så många andra vinster på detta.

Källa: DN "Svenskarnas ohälsa kostar minst 120 miljarder per år"

onsdag 13 oktober 2010

Riksdagens alla resor

Riksdagen består av människor rån hela Sverige. Så ska det naturligtvis vara. Men ur ett miljöperspektiv blir det väldigt många resor. Jag har därför gått en tid och funderat på om alla dessa resor verkligen är nödvändiga. Frågorna jag ställer är:

Är det verkligen nödvändigt att sammanträda i riksdagshuset varje vecka?
Varje vecka pendlar politikerna till sina Stockholm. Resorna går fram och tillbaka. Behöver politikerna verkligen all denna tid i Stockholm? Skulle man inte kunna effektivisera så de vissa veckor arbetade från hemkommunen och på så sätt slapp några resor?

Kan man inte använda dagens teknik till att istället hålla en del omröstningar hemifrån?
De politiker som inte debatterar i talarstolen skulle lika gärna kunna sitta hemma och rösta istället för att befinna sig i riksdagshuset. De skulle kunna följa debatterna via internet och rösta genom att trycka på knappar hemma lika gärna som i Stockholm.

Hur reser riksdagsmännen?
Åker de tåg, flyg, buss eller bil? Får de själva välja eller har riksdagen regler för detta? Det är lätt att förstå att det för en riksdagsledamot från det nordligaste Norrland kan behöva ta flyg för att hinna vara i Stockholm fyra dagar i veckan och vara hemma lite också, men är det försvarbart ur ett miljöperspektiv? Hur reser de andra?

Riksdagens ledamöter har mycket jobb, men de är också privilegierade på många sätt, inte minst vad gäller lönen. De borde kunna utföra en hel del jobb på tåget under resorna istället för att köra bil eller flyga.

Kanske tänker kritiker av mina tankar att politikerna skulle lata sig hemma och skolka mer från jobbet. Det är inte omöjligt, men då får vi väl välja bättre politiker som känner större lojalitet kring sitt uppdrag att företräda oss.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

tisdag 13 april 2010

Maten vi äter - Gamla och nya matmyter - vad tror svenska folket?

Pressmeddelande från Konsumentföreningen Stockholm:

Över 1 000 svenskar har genom en webbenkät tagit ställning till Konsumentföreningen Stockholms 25 påståenden om mat. Svarsalternativen var Sant och Falskt. Resultatet visar att det finns många, både gamla och nya myter om mat, som lever. Undersökningen har genomförts dels för att mäta svenska folkets kunskap och dels för att lyfta fram fakta kring frågor om mat som ofta är omgärdade av missförstånd. Rapporten finns för nedladdning i högerkolumnen.

Nedan redovisas sex av 25 frågor

Sju av tio tror fortfarande att det finns äppelmos i lingonsylten
För många år sedan uppdagades det att några lingonsylttillverkare drygade ut sylten med äpple. Detta sker inte längre. Men 72 procent av svenskarna tror fortfarande att det är sant.

Över hälften tror att matens miljöpåverkan kommer från transporterna
65 procent av svenskarna tror att det är transporterna som står för den största miljöbelastningen i livsmedelskedjan, men det stämmer inte. I ett livscykelperspektiv är det råvaruproduktionen som i de flesta fall har störst andel av produktens totala miljöpåverkan.

Nästa alla tror att det finns genmodifierade livsmedel i svenska butiker
Det är tillåtet med genmodifierade livsmedel i EU, men de största svenska livsmedels-kedjorna har valt att inte ha dessa produkter i sitt sortiment. Trots det tror 90 procent av svenskarna att det finns i svenska livsmedel.

Kunskapen om E-nummer är ganska låg
De flesta livsmedelstillsatser har ett ID-nummer, ett så kallat E-nummer. E:et står för EU och betyder att EU har bedömt och godkänt tillsatsen. 40 procent av svenskarna kände till detta.

Myten om plastkulor i lättmargarin lever fortfarande
Två tredjedelar (66%) har lärt sig att ryktet från 70-talet, om plastkulor i margarin, är en myt. Men var tredje (34% ) tror fortfarande att det stämmer.

Majoriteten tror att det är vanligt med industriella transfetter
Kritiken mot industriella tranfetter har gjort att de i princip försvunnit från den svenska livsmedelsmarknaden. Livsmedelsverkets stickprovsundersökningar visar att de återfinns i ytterst få livsmedel, oftast importerade kex och kakor. Trots det tror åtta av tio (80%) att det är vanligt förekommande.

Läs hela rapporten här (pdf).
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

onsdag 7 april 2010

Den uppfinningsrika människan

Människan är väl ändå fantastiskt uppfinningsrik. I Malmö använder man cement och simsalabim så är sopberget puts väck. Det blir säkert inte till något bekymmer för framtida generationer.

Vad talar jag om? Sydsvenskan: Cement fixerar sopberg under jord SvD: Ny sopmetod testas i Malmö

lördag 3 april 2010

Godishysteri

Nu är det påsk igen. Högtiden har de senaste årtiondena förändrats ganska radikalt. För bara 20-30 år sedan var långfredag en viktig dag under påsken. Det var en dag för eftertanke. På TV sändes mest tråkiga kristna program, alla affärer var stängda och påsken påminde om den kristna religionen som är anledningen till att vi firar påsk.

Så är det inte längre. Nu är påsken snarare något helt urvattnat som liknar Halloween och vars syfte endast tycks handla om påskägg och påskgodis.

Jag är inte kristen själv men jag är i allra högsta grad en motståndare till konsumtionshysteri. Jag firar hellre en högtid med religiös underton än att endast fira något som syftar till att göra de multinationella företagen glada.

Påsken handlar egentligen inte om att köpa godis utan om så mycket annat. Denna förbannade hysteri som går ut på att vi ska köpa oss lyckliga är fullständigt vansinnig. Dina barn mår mycket bättre av en kärleksfull kram än ett extra-large-ägg proppfullt med godis som består av socker, glukossirap, azofärger och annat snusk. Jag menar inte att man ska vägra sina barn godis men man måste inte gå till överdrift. Samhällets normer vill att man köper kärlek till barnen istället för att ge dem kärlek.

Med dessa ord önskar jag er en glad påsk.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,