Protestera mot undermålig mat

Vill du

• att vi prioriterar närproducerad/-lagad mat inom skola, vård och omsorg framför industrimat (t ex cook chill)!

• att livsmedelsindustrin prioriterar råvaror framför onödiga tillsatser (t ex smakförstärkare och transfetter)!

• att dagligvaruhandeln prioriterar naturlig hantering av mat framför industriell (t ex gasning av köttfärs)!

I så fall bör du besöka Camillas matuppror och skriva på protestlistan som finns där. Mer information om upproret finns också på sidan.
www.camillasmatuppror.se


Läs även andra bloggares åsikter om matuppror, mat, hälsa, transfetter, protest, protestlista

Varför tillåts livsfarlig mat?

Transfetter och bröstcancer ser ut att ha ett samband enligt en ny fransk studie. Studien har pågått sedan 1990 och 25 000 franska kvinnor har ingått. Genom blodprov har man kunnat konstatera att de som hade höga nivåer av transfetter i blodet riskerade att drabbas av bröstcancer i högre grad än andra kvinnor.

I Danmark har man förbjudit transfetter. Sverige vägrar dock följa eftersom och Livsmedelsverket pekar istället ut mättat fett som den stora boven vilket måna menar är struntprat. Transfett fyller ingen positiv funktion vilket vanligt fett gör. Man kan dessutom byta ut transfetter som i sig inte fyller någon funktion, annat än att det är livsfarligt.

I Sverige är inte transfetterna jättevanliga men det förekommer. Ett förbud skulle minska risken för ett flertal sjukdomar. Förutom bröstcancer förknippas transfett med hjärtproblem, prostatacancer och övervikt.

Den franska undersökningen kommer nu att följas upp för att fastställa sambanden.


Läs mer:
DN: Transfetter ökar risken för bröstcancer
DN: Livsmedelsverkets inställning är märklig
SvD: Transfett ökar risk för bröstcancer
SvD: Kakor fetare än vad som uppges
Sydsvenskan: Transfett ökar risk för bröstcancer
Kristianstadsbladet: Transfett ökar risk för bröstcancer
Sydsvenskan: Kakor fetare än deklarationen uppger
Läs även andra bloggares åsikter om transfett, bröstcancer, mat, gifter, transfetter,

Bra Omega 3-guide

Till Svenska Dagbladets utmärkta artikel om Omega-3 finns en ”frågor och svar”-artikel om Omega-3. Även denna är författad av Henrik Ennart och ger oerhört bra och enkel kunskap om Omega-3. Bara denna kunskapsruta är i sig suverän.

Ni kan (och bör) läsa artikeln själva genom länken nedan men jag återger lite av kunskapen här. Vad skiljer de olika fettsyrorna som alla kallas Omega-3 åt?

ALA (alfa-linolensyra) bildas i växter och spelar en central roll i fotosyntesen. ALA fungerar som ett förstadie till EPA och DHA som bildas hos djur.

EPA (eicosapentaensyra) spelar en central roll i kommunikationen mellan kroppens celler.

DHA (docosahexaensyra) finns i känsliga organ som hjärnan, ögats synceller, i spermier och hjärtats muskler.

EPA/DHA som vi får genom fisk och fiskolja minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Studier tyder också på att det skyddar mot demens och kan skjuta fram mildare formare av Alzheimers, men forskningen har än så länge gjorts i för liten skala för att man med säkerhet ska kunna säga att så är fallet. Det är än så länge oklart om Omega-3 skyddar mot cancer. Viss forskning menar också att EPA/DHA hjälper läs- och skrivförståelse samt är bra för hyperaktiva barn, lindrar en del depressioner mm.

Det låter ganska rimligt med tanke på att EPA/DHA finns i hjärnan. Enligt Svenska Dagbladet tycks dock inte vegetarianer drabbas av fler hjärtsjukdomar, snarare tvärtom. Däremot står inget om hur hjärnan drabbas av att inte få något tillskott av EPA/DHA.

Enligt en artikel i Medicallink finns det dock starka vetenskapliga bevis för koppling mellan intelligens och EPA/DHA. 1998 genomfördes en studie på 21 barn som under fyra månaders tid fick tillskott av EPA/DHA och arakidonsyra. Vid 10 månaders ålder undersökte man barnens problemlösningsförmåga och jämförde med 23 barn som inte fått tillskottet. Studien visade att de barn som fått fettsyratillskott hade en signifikant bättre problemlösningsförmåga än de andra barnen.


Läs mer:
SvD: Vad är EPA? Frågar och svar om Omega-3
SvD: Omega-3 säljs med falska löften
SvD: Sill bättre än berikad mat
Medical Link: Hjärnans viktiga fleromättade fettsyror, del 1
Luft till salu: Lögner marknadsför raposolja
Läs även andra bloggares åsikter om omega-3, omega3, ALA, EPA, DHA, Svenska Dagbladet, fisk, fiskolja, intelligens

Lögner marknadsför raposolja

Jag satt ikväll och studerade rapsolja. Eventuellt för att längre fram skriva ett inlägg om det men mest för eget intresse och för att välja rätt produkt. Det finns många olika sorter och alla tycks ha olika egenheter. Några är ekologiska, andra är kallpressade. Några är förädlade på naturlig väg och andra är genmanipulerade (GMO). Djungeln är enorm och varje företag lyfter endast fram fördelarna. Några ljuger också får jag se när jag läser Svenska Dagbladet.

På Sänkdalens Gård kunde jag läsa att deras kravmärkta rapsolja innehöll Omega-3 vilket är bra.

Att kosten innehåller rätt balans av mättade, omättade och framför allt fleromättade fettsyror har stor betydelse för många av vår tids vanliga sjukdomar. Särskilt hjärt- och kärlsjukdomar men också hjärnans och ögats utveckling. Forskarna vet nu att Omega 3 ger visst skydd mot hjärtinfarkt, cancer och Alzheimer. Omega 3 påverkar även kroppens hormonbalans. Kort sagt för allmänt välbefinnande.

Svenska Dagbladet avslöjar nu att detta är falsk marknadsföring. Omega-3 är ett samlingsnamn för flera fettsyror som förekommer i växt och djurriket. I fisk hittar man EPA och DHA. Forskning har visat att dessa fettsyror är bra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. I raps och linfrö hittar man inte dessa fettsyror. Där hittar man istället alfa-linolensyran ALA, som inte bevisats ha samma effekt.


Klicka på bilden för att läsa hur Sänkdalens Gård försöker vilseleda kunderna

Det Sänkdalens Gård gör är alltså att de blandar korten och vilseleder kunderna. Branschreglerna tillåter att man skriver att en vara innehåller Omega-3 när de innehåller ALA från raps eller linfrö, men inte att det påstås att det innebär nämnda hälsofördelar.

Svenska Dagbladet pekar ut andra företag som luras på samma sätt. Glenn Strömbergs fullkornspasta är ett exempel.

– Dagens marknadsföring av omega-3 stör verkligen oss som jobbar med marina fetter. Det är ofta rent falsk marknadsföring och det är hög tid att Livsmedelsverket och branschen hittar en lösning på det här, säger Ingrid Undeland, docent i livsmedelsvetenskap vid Chalmers.

Ämnet är intressant och jag får nog anledning till att återkomma till det här på bloggen. Läs mer i SvD:s informativa artikel.


Läs mer:
SvD: Omega-3 säljs med falska löften
SvD: Så gjorde SvD granskningen
Sänkdalens Gård: Rapsolja
Omega-3: Om omega-3 och fiskolja
Läs även andra bloggares åsikter om omega-3, omega3, rapsolja, Sänkdalens Gård, ALA, raps, EPA, DHA, linfröolja, Glenn Strömbergs fullkornspasta, Svenska Dagbladet, marknadsföring, lögner, bluff, reklam

Du betalar för vatten, inte hälsa

Livsmedelsbranschen tillhör de mest lyhörda för hälsotrender. Skälen är flera. Light-produkter är något som många låter hamna i kundkorgen men förhoppningen att de ska slippa några extra kilon inför badsäsongen. Praktiskt taget alla light-produkter är dock bluff.

De flesta känner till riskerna med sötningsmedel som ersätter socker i exempelvis yoghurt och läskerdrycker. Anledningen till att läskproducenterna marknadsför light-produkterna så hårt är att det dels är trendigt med hälsomedvetande men kanske framförallt för att sukralos och aspartam är mycket billigare än socker. Läsken blir alltså billigare att tillverka än vanlig läsk men säljs för samma pris.

Det här inlägget ska dock inte handla om sötningsmedel utan om produkter som marknadsförs som lätta för att de innehåller mindre fett. E-health.se publicerade för tid sedan en intressant artikel om detta. Precis som när Pepsi byter ut sockret mot sukralos och får en billigare produktionskostnad så tjänar mejerierna på sina light-produkter.

Exempelvis är skillnaden mellan 40-procentig grädde och 36-procentig grädde att tillverkaren har hällt i mer vatten i den senare. Sedan levereras produkten till butikerna och vi betalar lika mycket eller mer för vattnet. Vi hade lika gärna kunnat köpa den 40-procentiga grädden och sedan gått hem och själva hällt i en skvätt vatten och sedan använt gräddens om blev över för ytterligare ett bakverk eller vad vi nu skulle ha grädden till. Grädden är bara ett exempel på en rad produkter som blir smalare genom en skvätt vatten. En annan produkt är lättmargarin. Jag är ingen vän av margarin över huvud taget men de som köper margarin bör ändå veta att de betalar för vatten när de väljer den lättare varianten. Bre istället på mindre margarin.

Branschen måste asgarva åt oss korkade konsumenter som betalar extra för att få vatten tillsatt i våra produkter. Men vatten är inte den enda metoden för att skapa ”hälsoprodukter”.

Artikeln berättar om hr skillnaden mellan Kelda matlagningsgrädde och Laga Lätt är 10 procent. Den första har en fetthalt på 15 procent och den senare på fem procent. Istället för vatten har man här tillhört modifierad stärkelse för att skapa en bra konsistens. Även här gör tillverkaren en bra vinst eftersom stärkelse är billigare än fett. Samma sak gäller Crème fraiche. De light-varianter som finns har tagit två tredjedelar av marknaden eftersom valet mellan en fet och en mindre fet produkt är ganska lätt för de flesta. De tänker då inte på vad de får istället för fettet.

I Den hemlige kocken, som jag alltid tjatar om, skriver Mars-Eric Nilsson lite mer om hur det går till när man skapar Crème fraiche med låg fetthalt. Det går nämligen inte bara att ta bort fettet eller tillsätta vatten. Det går inte att koka produkten då. När man tillsätter modifierad stärkelse blir inte resultatet bättre. Det går fortfarande inte att koka. När Arla experimenterade fram sin light-variant så valde de mellan ett billigt ämne som dessvärre kunde vara allergiframkallande och ett något dyrare ämne. Syftet med tillsatsen var att binda Crème fraichen när den kokades. Man lyckades med båda produkterna och valde naturligtvis den billigare tillsatsen. Lite allergi får man räkna med när det finns slantar att tjäna. Man kan inte framställa naturlig Crème fraiche med låg fetthalt. Vill man använda Crème fraiche i matlagningen så gör man bäst i att köpa den feta varianten eller om möjligt ersätta den med exempelvis filmjölk.

Avslutningsvis tar artikeln upp forskning som visar att fett i mejerier har positiv effekt på vikten. Jag berör inte det här. Det finns mycket forskning om hur olika fetter påverkar oss. Jag länkar nedan till några exempel på forskning i ämnet.

Avslutningsvis vill jag bara skriva att light-produkterna troligen är ett av de större lurendrejerierna i modern tid. Marknaden tjänar enorma summor på att vi hoppas på att slippa bli feta eller drömmer om att gå ner i vikt. Det enda som blir tunnare är våra plånböcker.


Källor och inspiration:
E-health.se: Betala inte för vatten i light-produkter
DN: "Fet mat ger bättre hälsa"
Dr Dahlqvists blogg
Den hemlige kocken
Läs även andra bloggares åsikter om light, Crème fraiche, aspartam, sukralos, mat, Arla, Kelda, margarin, grädde, Den hemlige kocken, bluff

Chips och piroger är vanlig föda för barnen

Chips, ostbågar och godis är de absolut vanligaste tilltugget när familjen ska ha det mysigt på fredagskvällen, visar Coops senaste medlemspanel där 14 000 medlemmar svarat på frågor. Undersökningen visar också att smörgås är det absolut vanligaste mellanmålet men så många som 16 procent säger att det vanligaste mellanmålet som barnen äter är pizza eller pirog medan 17 procent säger att barnen dricker chokladdrycker till mellanmål. 73 procent äter ofta frukt som mellanmål.

Latifa Lindberg, dietist och hälsoansvarig i Coop, säger till tidningen Allt om mat att man inte ska ha dåligt samvete för att man fredagsmyser med chips och godis men att man bör se till att mängden onyttigt inte blir för stort. Själv måste jag säga att det beror sig på. Cirka 20 procent av barnen i Sverige är överviktiga. Många föräldrar ser inte att barnen är överviktiga. Att då rekommendera chips och annat skräp till helgen är märkligt. Det måste ändå ses som oerhört individuellt. Lite chips och godis till helgen är naturligtvis inget att oroa sig över, om det nu inte är så att barnen äter pizzor och piroger från butikernas frysdiskar till mellanmål dagligen och sedan ägnar sin fritid vid dator- och tv-spel.


Källor:
Coop: pressmeddelande – Smörgåsen – ett allt populärare mellanmål (PDF)
Luft till salu: Feta barn med blinda föräldrar
Allt om barn: Chips och godis populärast på fredagsmyset
Läs även andra bloggares åsikter om chips, godis, övervikt, piroger, pizza, barn, hälsa, Coop, mat

Transfetter orsakar cancer – vanligt fett gör dig frisk

En ny undersökning vid respekterade Harvard school of public health visar nu att transfetter inte bara ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Transfetter kopplas nu också till prostatacancer. Undersökningen visade att de män som hade högst koncentration av transfettsyror i blodet hade högst risk att insjukna i prostatacancer. Redan tidigare har man kopplat transfetter till prostatacancer, men aldrig i en så omfattande undersökning.

Undersökningen har pågått i 13 år och 15 000 män har ingått i studien där man bland annat analyserat blodprover liksom kost- och livsstilsfaktorer. Studien gjordes från början för andra ändamål och måste verifieras av nya studier för att man med säkerhet ska kunna fastställa sambandet.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Mer än var tionde man får det. Sjukdomen är vanlig i USA och Skandinavien men ovanlig i Kina och Japan vilket forskarna tror beror på livsstil, kost och miljö.

Transfetter har länge orsakat en fetthysteri av sällan skådat slag. Transfetter, dvs härdade flytande växtoljor, är dock inte det samma som vanliga fetter. Här handlar det om fetter som omvandlats på kemisk väg. Den som vill läsa mer om skillnaden mellan vanligt fett och transfetter bör besöka Gunnar Lindgrens informativa hemsida där han genom ett omfattande artikelarkiv reder ut begreppen.

Trots att mängder av undersökningar visat att transfetter skapar enorm ohälsa så fortsätter industrin att mata oss med det. Anledningen är att det är ett billigt och praktiskt sätt att få fram rätt konsistens i mat och bakverk.

Man måste också skilja på naturligt transfett som man får från kor och lamm och onaturligt transfett. Det senare hittar man i exempelvis:

· pommes frites
· pajer och piroger
· feta kondisbitar, som chokladbollar
· småkakor och kex
· godis
· snacks.

Naturligt transfett från kor och lamm finns i till exempel

· smör
· grädde
· ost
· fett kött.

Det senare, dvs naturligt transfett är inte onyttigt, tvärtom har undersökningar visat att det har positiv inverkan på hälsan. Det är lätt att blanda ihop begreppen men livsviktigt att hålla isär dem.

Forskarna bakom studien vid Harvard kräver nu att de farliga transfetterna förbjuds. Det är nog den bästa lösningen. Varför ska det vara lagligt med dödligt giftig mat?




Källor:
SvD: Transfetter bakom prostatacancer
Cancer epidemiology biomarkers & prevention: A Prospective Study of Trans-Fatty Acid Levels in Blood and Risk of Prostate Cancer
Gunnar Lindgren
Livsmedelsverket: Transfett

Läs även andra bloggares åsikter om transfetter, prostatacancer, fett, fetthysteri, Gunnar Lindgren, mat, mjölk, forskning

Hur skapas färdigmaten jag köper?

Jag brukar inte springa köpa färdigrätter. De är dyra och smakar sällan speciellt mycket och dessutom ser det sällan ut som på förpackningen. Någon gång händer det dock att jag gör undantag. Fördelarna finns ju trots allt där. Maten är ätbar och det går fort att laga den. Så när jag gick på Hemköp med min sambo så föll vi för frestelsen och köpte varsin färdigrätt från Findus. Jag köpte en Falafel med couscous medan flickvännen valde en Lövtunn bit. Dagens blogginlägg kommer därför att granska vad vi köpte. Jag kommer kika på detta mest för att ge mig själv en läxa.

Till att börja med kan konstateras att det som vanligt inte riktigt såg lika gott ut när man plockade ut det ur mikrovågsugnen som det gjorde när man tittade på bilden på förpackningen. Men är man hungrig så äter man trots att maten ser ut som något som skulle skapa fångupplopp. På förpackningen till den lövtunna biten har de till och med lyckats lägga in en bit persilja på tallriken vilket dock lyser med sin frånvaro i förpackningen. Strunt samma. Man äter och ser glad ut. Man slapp laga mat och behöver bara diska besticken sedan. Resten läggs i återvinningen utom plastöverdraget som åker i soporna. Praktiskt.

Det jobbiga kommer nu när jag ska börja kika närmare på innehållet. Enklast blir att börja med att titta på vad flickvännen egentligen stoppat i sig. Då kan jag samtidigt förbereda mig mentalt inför studiet av min egen mat. I lådan med den lövtunna biten finns följande ingredienser enligt förpackningen:

Potatis, nötkött, gröna bönor, vegetabilisk olja, stärkelse, salt, skummjölk, vitlök, bladkryddor, vinäger, paprika, kryddor, svartpepparextrakt, härdad vegetabilisk olja, druvsocker, stabiliseringsmedel E464, aromämnen och färgämnen( betakaroten). Salthalt: 1,0 %. 24% lövtunn bit, 25% nötkött. En portion (340 g) ger dig 80 g grönsaker.

Ingredienser anges alltid efter hur stor andel de utgör. På godis kan man ofta se socker eller glukossirap på de första platserna. Här är det potatis. Det är bra. Det är billigt. Speciellt nyttigt är det inte, potatisen har behandlats och kokats i olja. Vegetabilisk olja är den fjärde största ingrediensen. Som de flesta känner till finns det flera olika sorters växter men här framgår inte om oljan kommer från oliver, raps, solrosor, sesamfrön, kaktusar, smörblomma eller något annat. Man kan dock anta att det är någon av de billigare men mindre dödliga oljorna som använts. På hemsidan får man inte några ledtrådar. Valet av olja tycks vara en företagshemlighet. Lite längre ner i innehållet får man veta att de också använder härdad vegetabilisk olja.

Vad är då det? Man skulle också kunna kalla det margarin och det är något som från början togs fram som alternativ till smör under kristider. Shenet berättar att det togs fram på 1870-talet och bland annat har beskyllts för att vara orsaken till bristsjukdomen engelska sjukan. Härdad olja innebär ofta att man äter transfetter som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Anledningen till att man använder härdade fetter är inte i första hand att man vill döda konsumenten utan att fettet inte smälter vid rumstemperatur. Gunnar Lindgren publicerar en sammanfattning (PDF) av flera forskningsresultat som samstämmigt menar att det härdade fettet är farligt och ligger till grund för hjärt- och kärlsjukdomar men också bidrar till en mängd andra mindre trevliga handikapp som astma och försämrad syn hos barn.

E-ämnet som vi hittar i maten är inte så oerhört märkligt. E464 heter egentligen hydroxipropylmetylcellulosa. Boken Den hemlige kocken låter oss veta att det är ett förtjocknings- och stabiliseringsmedel som framställs från cellulosa med hjälp av kemiska processer. Cellulosa är ett kolhydrat som finns i cellväggarna hos växter i varierande mängd. Människan kan inte smälta cellulosafibrer, läser jag i boken E-nummerboken. De passerar därmed obemärkt genom kroppen.

Jag kommer inte att gå in på faran med salt och druvsocker. Innan jag går över till min falafel ska jag bara snabbt beröra aromämnena. Dessa stoppas i maten för att de den smak och lukt. De kan vara naturliga (kryddor) eller konstgjorda. När förpackningen inte låter oss veta så kan man anta att de är konstgjorda. Det finns flera tusen ämnen så det är omöjligt att säga vad de har stoppat i för att maten ska smaka naturligt. Genom att aromämnena finns där så kan man i alla fall konstatera att det inte hade smakat naturligt i matens naturliga form. Antagligen har tillagningen gjort att maten tappat smaken eller så är nötköttet inte direkt de bitar man normalt skull vilja stoppa i munnen varför man fått piffa till det lite med aromer och färgämnen.
På min falafel kan man läsa följande:

Kokt couscous (vatten, durumvete), kikärtor 25%, röd grillad paprika 9% (paprika, vegetabilisk olja), vatten, lök, vegetabilisk olja, broccoli, morötter, paprika, mannagryn, linser, persilja, aubergine, vitlök, salt, tomatpuré, kryddor, vinäger, jästextrakt, grönsaksextrakt (morot, purjolök, persilja), kryddextrakt (bl a selleri), bakpulver (E450, E500, E170), vetemjöl, chillipeppar, modifierad stärkelse, socker, förtjockningsmedel E461, druvsocker. 30% Falafel. Salthalt: 1.1%. En portion (380 g) ger dig 135 g grönsaker och rotfrukter.

Vi känner igen vissa ingredienser. Den vegetabiliska oljan till exempel. Man kan dock undra vad mannagryn gör i förpackningen. Antagligen har de drygat ut falafelsmeten med mannagryn för att göra produkten billigare. Sedan finns det några andra frågetecken. Varför skriver man bara ut att kryddextraktet bland annat består av selleri? Vad är det man inte vill berätta?

Modifierad stärkelse framställas vanligtvis ur exempelvis potatis, vete, majs eller ris. Närmare kommer man inte när man läser förpackningen eftersom de inte låter en veta hur stärkelsen tagits fram, bara att den modifierats. Den modifierade stärkelsen slänger de i maten för att påverka konsistensen, som ett förtjockningsmedel. Som synes har de utöver det också stoppat i E461. Ämnet liknar E464 och heter Metylcellulosa. Vi hittar dock också bakpulver: E450, E500, E170 i lådan.

När E170 inte betecknar innehåll på matkartonger kallas det vanligtvis kalciumkarbonat. Det förekommer naturligt i kalksten och krita. Ämnet används som vitt färgämne, kalktillskott och surhetsreglerande medel. Det naturliga pH-värdet i maten har alltså sannolikt inte varit speciellt bra varför man fick lägga i E170. E450 heter dinatriumsi-, trinatriumdi-, tetranatriumdi-, dikaliumdi-, tetrakaliumdi- eller monokalciumdifosfat och framställs ur forforsyra. Man stoppar vanligen i ämnena för att binda vatten. Difosfater används också som jäsmedel. För mycket fosfater kan rubba kalkbalansen men i lagom mängd är det nyttigt. E500 är någon form av natriumsalt av kolsyra. Det framställs ofta syntetiskt ur koksalt och koldioxid. När E500 förekommer i maten är det helt ofarligt.

Detta är alltså i korthet vad vi satt och gottade oss i. Jag har undvikit vissa aspekter för att inte bli allt för långrandig. Jag vill istället gå vidare. En förpackning kan berätta många saker. Jag sitter och snurrar förpackningen varv efter varv för att hitta något ursprungsland eller paketeringsland. Det hittar jag inte. Jag får istället titta på streckkoden som brukar avslöja var varan är packad. I det här fallet börjar streckkoden med 7310… och de är alltså packade i Sverige. Man kan dock inte vara speciellt säker för det. Det finns exempel på mat som först packas i låglöneländer och sedan skickas till Europa där de packas om och får nya streckkoder och bäst före-datum.

På Fonus, förlåt Findus hemsida kan man läsa att varorna inte behöver komma från Sverige. På frågan om allt kött kommer från Sverige svarar man:

Nej, Findus importerar även kött. Köttets kvalitet och säkerhet är avgörande för oss. Vi är mycket noggranna vid våra val av leverantörer. Vi samarbetar enbart med utvalda, seriösa leverantörer som vi känner fullt förtroende för.

Det man menar är att man söker bästa kvalitet på priset och därför söker över hela världen. Det samma gäller grönsaker och annat innehåll. I boken Billig mat en dyr affär av Gunnar Brulin berättas bland annat om hur fisk som odlats i Norge fileas och packas i Findus fabrik i Bangkok i Thailand och sedan skickas till svenska affärer. Vanligtvis får konsumenterna då veta att det är norsk fisk men inte att den färdats fram och tillbaks över jordklotet innan den hamnat i frysdisken, allt för att företaget ska tjäna några extra mynt per förpackning. Man har fabriker i Bjuv, Helsingborg, Loftahammar, Boulogne och Bangkok. Var maten tillagas får man inte veta.

Djupare kommer jag inte denna gång. Allt arbete har gjorts hemifrån och med ett begränsat antal böcker samt internet som hjälp. Kanske kunde jag ha kommit närmare ett svar på mina frågor om jag ringt till Findus men jag kunde lika gärna ha blivit vilseledd. Jag nöjer mig därför med att inte veta allt för mycket och låter istället bli att även i fortsättningen köpa dessa färdiga rätter mer än i absoluta undantagsfall. Någon gång ibland vill man ju trots allt vara lat. Men latheten har ett pris. Hur stort får jag inte veta.

Läs även andra bloggares åsikter om E-nummer, Findus, Den hemlige kocken, färdigmat, falafel, härdat fett, margarin, innehållsförteckning, mat