Farliga azofärger i läkemedel

Ofta misstänker man att medicinbranschen struntar totalt i människors hälsa. Man tänker att det enda som intresserar dem är att sälja så många piller eller droppar som möjligt. Man funderar kring varför de annars skulle hålla sina patent hemliga så länge som möjligt för att ingen annan läkemedelsproducent ska kunna arbeta vidare med nya upptäckter. Men snart inser man att man bara är konspiratorisk och galen. De som gör läkemedel gör väl det för att göra människor friska och gamla?

Lite besviken blir man då när man får göra att de stoppar i tvivelaktiga produkter i sin medicin, framför allt den som riktas till barn. Råd och rön berättar idag att många läkemedel färgas för att bli intressantare för de som ska äta dem. Vanligen används järnoxid som mjuka pastellfärger men det förekommer också att man hittar azofärger och E104.

I och med att azofärgerna åter blivit tillåtna i livsmedel i Sverige efter EU-inträdet så får de också ingå i läkemedel, trots välkända risker. Läkemedelsföretagen stoppas gärna i de tvivelaktiga färgerna i produkter till barn för att de starka färgerna ska få exempelvis pillren att se lite roligare ut.

Råd och rön tipsar om att man bland annat kan hitta azofärger och E104 i följande läkemedel:

Viktreduceringsmedlet Reduktil, anti-allergimedicinen Aerius och halstabletten Strepsils Honung & Citron.

Läs mer om färgerna i mitt tidigare inlägg samt genom länkarna nedan.


Källor och tips:

Internet:
Råd och rön: Azofärger även i läkemedel
Luft till salu: Giftigt godis listas
SvD: Konsumentorganisation vill bojkotta farliga färgämnen
Sveriges Konsumenter: Nu ska azofärgerna bort! (PDF)
Råd och rön: Gott om azofärger i butikshyllorna
Sveriges konsumenter: Hjälp oss hitta riskabla färgämnen!
DN: Tillsatser i godis ökar risk för hyperaktiva barn
Svt: Godis kan göra barn hyperaktiva
TT: Tveksamma färgämnen kvar i butikerna
Aftonbladet: Ge fan i vår mat!
SvD: Farligt färgämne blir kvar i stenbitsrom
SvD: Undvik dessa varor

Trycka källor:
Nilsson, Mats-Eric: Den hemlige kocken
Zinck Orla och Hallas-Möller Torben: E-nummerboken

Läs även andra bloggares åsikter om färgämnen, azofärger, gifter, läkemedel, barn, EU, E-nummer

Praktisk handbok för medvetna konsumenter

Efter att bloggaren Hippihäxan i ett inlägg nyligen nämnde Handbok för den kräsne konsumenten av Tommy Svensson (Utbildningscenter) så blev jag sugen på att skriva ett inlägg om det häftet. Det var ett tag sedan jag använde skriften men den har absolut sina fördelar och är väl egentligen en av anledningarna till att jag från början blev intresserad av vad som gömmer sig bakom E-nummerbeteckningarna.

Handbok för den kräsne konsumenten är en skrift på 52 sidor som förutom en kortare inledning främst berättar om de giftiga E-ämnena som finns i maten. Den berättar även om annat som vi gärna stoppar i oss, som koffein.

Skriften är praktisk eftersom den är kortfattad och inte innehåller onödig information. Jag slår upp en sida och väljer slumpmässigt fram ett E-ämne. Under kategorin ”Andra tveksamma färgämnen” läser jag:

E175 (Guld)
Färgämne som utvinns av mineraler och främst används till godis och dekoration. Förutom svåra allergiska reaktioner misstänks ämnet kunna orsaka cancer.

Mer information behövs knappast för att välja att låta bli det godis som innehåller E175. En annan fördel är att han i slutet listar tillsatser som är tillverkade av djurfett. Sådan kunskap är framför allt till glädje för vegetarianer. När man väljer godis så kanske man känner till att man ska välja bort godis som innehåller gelatin men det är inte lika lätt att ha en lång lista med E-nummer i huvudet.

Personligen har jag dock inte använt skriften på ett tag. Anledningen är främst att jag numera dels använder Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson samt E-nummerboken av Orla Zinck och Torben Hallas-Möller (det finns fler böcker och skrifter med liknande tema, exempelvis har Sveriges konsumenter i samverkan släppt en som jag inte har läst).

När jag tittar i de båda böckerna står det dock inget om att E175 skulle vara giftigt. I Den hemlige kocken nämns inget och i E-nummerboken menar man att det inte finns någon hälsorisk på grund av att de tillåtna mängderna är så små samt att guldpriset är så högt att ingen är sugen på att fuska.

Frågan blir då vad man ska tro på. Kanske har båda rätt. E175 kanske är farligt i större mängder men att man aldrig får i sig så stora mängder. Tommy Svensson påpekar dessutom i handboken att det inte är någon fara att äta skräpmat ibland, om man inte är allergisk. Det man ska undvika är att låta det bli en vana att äta dåliga produkter.

En brist som jag tycker att Handboken har är att han bara listar de produkter som är farliga. Jag tycker det kan vara intressant att läsa om alla E-nummer eftersom även naturliga och ofarliga ämnen kan finnas tillsatta för att kunna möjliggöra att dålig mat verkar bra. Där vinner kombinationen av de två andra böckerna med hästlängder. Men om man inte är så sjukligt fanatiskt intresserad av E-nummer som jag är och dessutom inte är bra på att hålla alla nummer i huvudet så är Handbok för den kräsne konsumenten allt man behöver. Den är inte fylld med överflödigt kunnande utan har bara listat alla gifter och misstänkta gifter på ett enkelt och begripligt sätt. Den animaliska listan är dessutom väldigt praktisk och saknar motsvarighet i de andra böckerna som jag nämnt.

Handbok för den kräsne konsumenten köps här. Passa på och skriv ut dig som prenumerant på nyhetsbrevet också.

Läs även andra bloggares åsikter om Handbok för den kräsne konsumenten, E-nummer, tillsatser, guld, bokrecensioner, vegetarianter

Giftigt godis listas

Råd och Rön publicerade igår en artikel som visar att det är vanligt med giftiga färgämnen i godis, bakverk och annat mumsigt. Färgerna som man vänder sig emot är dessa:

E102 tartrazin (gult)
E104 kinolingult
E110 para-orange
E122 azorubin/karmosin (rött)
E124 nykockin (rött)
E129 allurarött

Färgämnena är lagliga. Tidigare var alla utom E104 förbjudna i Sverige men godisproducenterna kan tacka EU för att de numera kan göra godiset lite mer färgglatt och giftigt. Ämnena fick tidigare bara användas i undantagsfall och endast i produkter som cocktailbär, sprit och drinkmixer. I produkter för barn var det helt uteslutet. Sveriges konsumenter som ger ut Råd och Rön uppmanar nu till total bojkott mot produkterna som innehåller de så kallade Azofärgerna.

Godisbranschen är oförstående för kritiken.

– Vi gör inget fel, vi följer EU:s regler. Vi vill erbjuda butikerna ett billigare alternativ. Säljer inte vi det kommer någon annan att göra det, säger Jacob Yusuf, vd för Candy People till Råd och rön.

E102 är ett ämne som man tidigt kunde konstatera ger problem. Många människor är överkänsliga mot det och det ger symptom som hösnuva, nässelfeber och astma. Allergitillstånd som tidigare inte kunde förklaras ansågs av lösning i och med att man blev uppmärksam på detta ämne. Det har dock inte helt bevisats att ämnet är orsak till allergier.
Även de andra ämnen liknar E102 och E124 är förbjudet ibland annat USA. Samtliga ämnen är konstgjorda. Ämnena misstänks också skapa hyperaktivitet hos barn, som om inte socker vore nog.

Förgifta inte er själva eller era barn. Jag önskar att jag hade tid att beskriva varje ämne mer ingående men min tid tillåter dessvärre inte det. Följ istället länkarna nedan för ytterligare information och köp eller låna böckerna som jag tipsar om. För den som inte vill fördjupa sig så räcker det dock att veta att de är farliga och misstänks kunna orsaka allergier.

Råd och Rön publicerar också en lista på produkter som bör undvikas, framförallt till barn. Jag publicerar listan i sin helhet. Tips på fler produkter tas tacksamt emot.

Drycker
Kolsyrad fruktdryck apelsinmango, Ica, E 104
Kolsyrad fruktdryck päron-kiwi, Ica, E 104
Limeläsk, Ica, E 104
Dansk citronvand, Kopparbergs, E 104
Lightsaft lemon/lime, Sunbay, E 104
Hallonsoda, Spendrups klassiker, E 104
Fruktdrink blodapelsin, Swell, E 129
Sportdryck, grön och gul, Powertrade, E 104

Snacks
Torkade jordgubbar, Exotic snacks, E 129
Wasabiärtor, Exotic snacks, E 102
Wasabiärtor, Candy people, E 102
Bombay mix, Candy people, E 102, E 110

Bakverk
Färsk prinsesstårta, Coop, E 104
Färska prinsessbakelser, Ica, E 104

Påsgodis
M&M, E 104

Lösgodis
Candy people
Ett eller flera färgämnen förekommer i en lång rad sorter, exempelvis:
Färgade M-kulor, E 102, E 129
Exotisk fruktmix, E 102, E 110, E 129
Jordgubbsskum, E 104, E 124, E 129
Stora stekta ägg, E 104, E 110
Vampyrtänder, E 104, E 110
Love hearts, E 122, E 124
Gorillas skumbananer, E 104
Vingummin, E 104, E 122

Godisprinsen
Fruktklubbor, E 104
Tuggummuifrukter, E 104
Reggaemix, E 104
Sura tungor, E 104
Gummibjörnar, E 104
Ananasklyftor, E 104
Skumprinsar, E 104
Mentos frukt, E 129
Tuggummin, E 104

Karamellkungen
Färgade linser, E 104
Brixx, E 104
Persikor, E 104
Sura nappar, E 104
Sura tungor, E 104

Röd stenbitsrom
Ica, E 110
Lysekil, E 110
Abba, E 110
Coop, E 110

Övrigt
Ohoj tuttifruttiströssel, Unilever
Bestfood, E 104
Dr Oetker fruktströssel, E 104

Källor:

Internet:
SvD: Konsumentorganisation vill bojkotta farliga färgämnen
Sveriges Konsumenter: Nu ska azofärgerna bort! (PDF)
Råd och rön: Gott om azofärger i butikshyllorna
Sveriges konsumenter: Hjälp oss hitta riskabla färgämnen!
DN: Tillsatser i godis ökar risk för hyperaktiva barn
Svt: Godis kan göra barn hyperaktiva
TT: Tveksamma färgämnen kvar i butikerna

Trycka källor:
Nilsson, Mats-Eric: Den hemlige kocken
Zinck Orla och Hallas-Möller Torben: E-nummerboken

Läs även andra bloggares åsikter om färgämnen, azofärger, gifter, godis, barn, EU, E-nummer

Tvättservetter ger barnen allergi

Jag har flera gånger skrivit om nya rön. Det kommer ständigt nya intressanta rön som är värda att skriva om. Då kan man dessutom dra nytta av Twingly och på så sätt dra in en och annan besökare som förhoppningsvis sedan återkommer till sidan. Det fanns dock, tro det eller ej, en tid innan Luft till salu. En tid med intressanta rön och framåtskridande forskning. För att på sikt ha en väl utbyggd sida med bred information om konsumentinriktad kunskap om hälsa, miljö och relaterade ämnen så kommer jag då och då kika på tidigare forskning. Idag tänkte jag därför kasta ett getöga på de servetter som många föräldrar använder för att hålla barnen rena och friska men som i själva verket ger dem allergi.

Även om det är ett tag sedan larmet om tvättlapparna kom senast så är frågan aktuell. En undersökning från Västra Götaland visar att varannan tonåring idag är allergisk eller överkänslig. Allergi är alltså idag oerhört vanligt och något har hänt. Antagligen kan man spåra dessa tonåringars allergi i deras barndom. En bov i dramat kan mycket väl vara tvättservetterna.

Servetterna delas ofta ut till barnen redan på BB och ingen förälder vill väl tro att det som delas ut på BB är dåligt för barnen. Dessutom har de ofta namn som talar om hur bra det är för barnen. Namn som Gentle care, extra care och sensitive. När Göteborgs-Posten förra året gjorde en undersökning hade man testat 18 olika produkter. Dessa listades sedan från kategorin ”Få ämnen med påvisad eller misstänkt negativ hälsopåverkan” till ”Många ämnen med påvisad eller misstänkt negativ hälsopåverkan”. De värsta produkterna blev Natusan Gentle Care, Gunry, Gunry Classic Collection, Pampers Active och Pampers. Vinnande blev mer billiga produkter som Eldorado, X-tra och Euroshopper. På första plats kom Libero.

Även om vissa produkter är bättre än de andra så är inga bra. Svenska naturskyddsföreningen påpekar att de bättre servetterna, de som är miljömärkta och innehåller mindre mängder farliga kemikalier ändå aldrig kan ersätt en servett eller handduk som man fuktat med vatten. Våtservetterna kan man ha med sig när man är borta och använda sparsamt vid sådana tillfällen och i så fall bara till barnets stjärt, aldrig för att tvätta fingrar eller ansikte med, om det inte står på förpackningen.

Tvättservetterna är ett enormt bedrägeri. Ingen förälder vill ge sina barn allergi, klåda, sveda och utslag. De litar på produkter som säger sig vara extra milda och vänliga mot huden. De gör det för att de älskar sina bebisar och vill ge dem det bästa. Istället blir det precis tvärtom. Det bästa har de hemma i kranen.

Nya märken kommer hela tiden medan andra försvinner. Företagen vars produkter hamnar på listan över sämre produkter vill naturligtvis reparera skadan och kommer därför med nya produkter. Naturskyddsföreningen har gjort sina tester sedan 2002 och sedan dess har flera företag skärpt sig och kommer med bättre och miljömärkta alternativ. Pengarna styr som vanligt. Om en produkt stämplas som giftig så upphör företaget att sälja den, inte för att den är giftig, utan för att det plötsligt blivit offentligt.

Vilka är då kemikalierna som man ska titta efter för att veta vilka produkter man ska avstå.

Bensoesyra. Denna syra kallas ibland för E210 och kan framställas ur bensoeharts men framställs vanligen syntetiskt. Ämnet ä används som konserveringsmedel och kan ge allergiliknande symptom hos känsliga personer. Symptomen kan vara hösnuva, nässelfeber eller astma. När ämnet inte finns i tvättservetter stoppar industrin det ibland annat sylt, desserter och soppor.

Butylparaben. Saknar E-nummer men är bland annat vanligt förekommande i kosmetika, bland annat läppstift. Görs med butylalkohol. Används som konserveringsmedel. Parabener har använts sedan 1920-talet och är fortfarande vanliga som tillsatser. Detta trots at man känner till att de kan vara negativa för användaren. I djurförsök har de visat en svag hormonell (östrogen) effekt. Enligt danska Miljøstyrelsen är butylparaben hormonstörande.

Cetremoniumbromid. Ämnet kan absorberas vid användning på hud. Ämnet är mycket miljöbelastande. Det används som förtjockningsmedel. Tester har visat att det är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Användning kan ge allergi och klåda. Kan också ge irritation i ögonen.

Citronsyra. Kan också kallas E330 på förpackningarna. Ämnet kan utvinnas ur citroner men också biotekniskt från t.ex. melass eller glukos som jäses med hjälp av mögelsvampar. Citronsyra är ett surhetsreglerande medel och när inte föräldrar använder det till att smörja in bebisens ansikte så finns det ibland annat glass, sylt, fryst fisk mm. Det har förekommit rykten om att citronsyra är cancerframkallande men det finns inget som styrker detta. Studier tyder på ökad känslighet för solljus i kombination med användning av citronsyra på kroppen. Det kan också fräta på tänderna och irritera i munnen. Ämnet är dock ett av de mindre farliga ämnena på denna lista.

Etylparaben. Liknar butylparaben. På förpackningen kan etylparaben kalas för E214 eller p-hydroxyl-bensoesyra-etylester. Framställs med etylalkohol. Är vanligt i medel mot hudsvamp. Används också som tillsats i godis och som ytbehandling av torkade köttvaror. Kan vara hudallergen. Ämnet är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.

Limonene. Limonen är en monoterpen som finns i nästan alla eteriska oljor som luktar friskt och citrus. Vanligt i parfymer. Tränger igenom huden och är på så sätt verksamt mot svamp. EU:s vetenskapliga kommitté har listat d-limonen bland de mest allergena doftämnena. Ämnet betraktas också som miljöfarligt.

Methylparaben. Kallas också E218 eller p-Hydroxi-bensoesyra-metylylester. Liknar de andra parabenerna. Kan ge hudirritation och bedövande effekt i munnen. Svagt retande för slemhinnorna. Kan vara allergen men risken anses inte stor. Störst risk löper de som inte tål acetylsalicylsyra.

Parfym. Generellt sätt är det inte bra att ha parfym i produkter som ska strykas direkt mot huden på små barn. Beroende på vad parfymen innehåller så kan de skapa enorm skada i form av överkänslighetsreaktioner och kan vara allergiframkallande.

2-Fenoxietanol. Tillverkas genom en reaktion mellan fenol och etylenoxid. I naturen kan man hitta ämnet i sekret från dominanta kaninhannars kindkörtlar. Används huvudsakligen som lösningsmedel och hjälpkemikalie i färgningsmedel, tryckfärg mm. Förekommer också i läkedemel och kosmetika. 2-Fenoxyetanol har en hög inträngningsförmåga och används därför i rengöringsmedel och hudsalvor, liksom i våtservetterna. Kan också användas för att minska avdunstningshastigheten av doftämnen. Medelhög giftighet vid förtäring och irriterande för ögonen.

Propylparaben (P.H.B.). Liknar de andra parabenerna. Kallas också E 216 p-Hydroxi-bensoesyra-propylester och är vanligt förekommande i exempelvis schampo, balsam och godis. Kan ge överkänslighetsreaktioner i form av hudirritation. Kan i enstaka fall orsaka allergiskt kontaktexem.

Natriumbensoat. Kallas också E 211. Började användas som konserveringsmedel under andra världskriget. Syntetiskt framställt salt. Kan vara allergiframkallande och kan orsaka nässelutslag.

Tvättlapparna är inte en bra lösning. Det må vara enkelt och praktiskt men det skadar ditt barn! Alternativet är att ta en tvättlapp med vatten och eventuellt lite tvål (även denna utan onödiga kemikalier och parfymer) när du byter på barnet. Om det inte räcker kan du använda olja som inte torkar ut huden.

Som förälder vill man sina barns bästa. Att spara lite tid på att använda giftiga produkter är därför inget alternativ. Barnen är värda bättre.

Allergier kan bero på en mängd faktorer och arv är en anledning som är svår att bortse ifrån. Däremot kan man minimera riskerna på flera olika sätt. Jag kommer med tiden att titta på olika åtgärder man kan vidta för att undvika allergier. Naturligtvis är föroreningar en bidragande faktor. På Astma.com kan man hitta intressant information liksom länkar vidare till andra matnyttiga sidor.

Källor
GP: Våtservetter baby 07
Nilsson, Mats-Eric: Den hemlige kocken
Zinck Orla och Hallas-Möller Torben: E-nummerboken
Shenet
Kemikalieinspektionen
Svenska Naturskyddsföreningen

Läs även andra bloggares åsikter om allergi, tvättservetter, våtservetter, barn, gifter, kemikalier, Pampers, E-nummer

Hur skapas färdigmaten jag köper?

Jag brukar inte springa köpa färdigrätter. De är dyra och smakar sällan speciellt mycket och dessutom ser det sällan ut som på förpackningen. Någon gång händer det dock att jag gör undantag. Fördelarna finns ju trots allt där. Maten är ätbar och det går fort att laga den. Så när jag gick på Hemköp med min sambo så föll vi för frestelsen och köpte varsin färdigrätt från Findus. Jag köpte en Falafel med couscous medan flickvännen valde en Lövtunn bit. Dagens blogginlägg kommer därför att granska vad vi köpte. Jag kommer kika på detta mest för att ge mig själv en läxa.

Till att börja med kan konstateras att det som vanligt inte riktigt såg lika gott ut när man plockade ut det ur mikrovågsugnen som det gjorde när man tittade på bilden på förpackningen. Men är man hungrig så äter man trots att maten ser ut som något som skulle skapa fångupplopp. På förpackningen till den lövtunna biten har de till och med lyckats lägga in en bit persilja på tallriken vilket dock lyser med sin frånvaro i förpackningen. Strunt samma. Man äter och ser glad ut. Man slapp laga mat och behöver bara diska besticken sedan. Resten läggs i återvinningen utom plastöverdraget som åker i soporna. Praktiskt.

Det jobbiga kommer nu när jag ska börja kika närmare på innehållet. Enklast blir att börja med att titta på vad flickvännen egentligen stoppat i sig. Då kan jag samtidigt förbereda mig mentalt inför studiet av min egen mat. I lådan med den lövtunna biten finns följande ingredienser enligt förpackningen:

Potatis, nötkött, gröna bönor, vegetabilisk olja, stärkelse, salt, skummjölk, vitlök, bladkryddor, vinäger, paprika, kryddor, svartpepparextrakt, härdad vegetabilisk olja, druvsocker, stabiliseringsmedel E464, aromämnen och färgämnen( betakaroten). Salthalt: 1,0 %. 24% lövtunn bit, 25% nötkött. En portion (340 g) ger dig 80 g grönsaker.

Ingredienser anges alltid efter hur stor andel de utgör. På godis kan man ofta se socker eller glukossirap på de första platserna. Här är det potatis. Det är bra. Det är billigt. Speciellt nyttigt är det inte, potatisen har behandlats och kokats i olja. Vegetabilisk olja är den fjärde största ingrediensen. Som de flesta känner till finns det flera olika sorters växter men här framgår inte om oljan kommer från oliver, raps, solrosor, sesamfrön, kaktusar, smörblomma eller något annat. Man kan dock anta att det är någon av de billigare men mindre dödliga oljorna som använts. På hemsidan får man inte några ledtrådar. Valet av olja tycks vara en företagshemlighet. Lite längre ner i innehållet får man veta att de också använder härdad vegetabilisk olja.

Vad är då det? Man skulle också kunna kalla det margarin och det är något som från början togs fram som alternativ till smör under kristider. Shenet berättar att det togs fram på 1870-talet och bland annat har beskyllts för att vara orsaken till bristsjukdomen engelska sjukan. Härdad olja innebär ofta att man äter transfetter som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Anledningen till att man använder härdade fetter är inte i första hand att man vill döda konsumenten utan att fettet inte smälter vid rumstemperatur. Gunnar Lindgren publicerar en sammanfattning (PDF) av flera forskningsresultat som samstämmigt menar att det härdade fettet är farligt och ligger till grund för hjärt- och kärlsjukdomar men också bidrar till en mängd andra mindre trevliga handikapp som astma och försämrad syn hos barn.

E-ämnet som vi hittar i maten är inte så oerhört märkligt. E464 heter egentligen hydroxipropylmetylcellulosa. Boken Den hemlige kocken låter oss veta att det är ett förtjocknings- och stabiliseringsmedel som framställs från cellulosa med hjälp av kemiska processer. Cellulosa är ett kolhydrat som finns i cellväggarna hos växter i varierande mängd. Människan kan inte smälta cellulosafibrer, läser jag i boken E-nummerboken. De passerar därmed obemärkt genom kroppen.

Jag kommer inte att gå in på faran med salt och druvsocker. Innan jag går över till min falafel ska jag bara snabbt beröra aromämnena. Dessa stoppas i maten för att de den smak och lukt. De kan vara naturliga (kryddor) eller konstgjorda. När förpackningen inte låter oss veta så kan man anta att de är konstgjorda. Det finns flera tusen ämnen så det är omöjligt att säga vad de har stoppat i för att maten ska smaka naturligt. Genom att aromämnena finns där så kan man i alla fall konstatera att det inte hade smakat naturligt i matens naturliga form. Antagligen har tillagningen gjort att maten tappat smaken eller så är nötköttet inte direkt de bitar man normalt skull vilja stoppa i munnen varför man fått piffa till det lite med aromer och färgämnen.
På min falafel kan man läsa följande:

Kokt couscous (vatten, durumvete), kikärtor 25%, röd grillad paprika 9% (paprika, vegetabilisk olja), vatten, lök, vegetabilisk olja, broccoli, morötter, paprika, mannagryn, linser, persilja, aubergine, vitlök, salt, tomatpuré, kryddor, vinäger, jästextrakt, grönsaksextrakt (morot, purjolök, persilja), kryddextrakt (bl a selleri), bakpulver (E450, E500, E170), vetemjöl, chillipeppar, modifierad stärkelse, socker, förtjockningsmedel E461, druvsocker. 30% Falafel. Salthalt: 1.1%. En portion (380 g) ger dig 135 g grönsaker och rotfrukter.

Vi känner igen vissa ingredienser. Den vegetabiliska oljan till exempel. Man kan dock undra vad mannagryn gör i förpackningen. Antagligen har de drygat ut falafelsmeten med mannagryn för att göra produkten billigare. Sedan finns det några andra frågetecken. Varför skriver man bara ut att kryddextraktet bland annat består av selleri? Vad är det man inte vill berätta?

Modifierad stärkelse framställas vanligtvis ur exempelvis potatis, vete, majs eller ris. Närmare kommer man inte när man läser förpackningen eftersom de inte låter en veta hur stärkelsen tagits fram, bara att den modifierats. Den modifierade stärkelsen slänger de i maten för att påverka konsistensen, som ett förtjockningsmedel. Som synes har de utöver det också stoppat i E461. Ämnet liknar E464 och heter Metylcellulosa. Vi hittar dock också bakpulver: E450, E500, E170 i lådan.

När E170 inte betecknar innehåll på matkartonger kallas det vanligtvis kalciumkarbonat. Det förekommer naturligt i kalksten och krita. Ämnet används som vitt färgämne, kalktillskott och surhetsreglerande medel. Det naturliga pH-värdet i maten har alltså sannolikt inte varit speciellt bra varför man fick lägga i E170. E450 heter dinatriumsi-, trinatriumdi-, tetranatriumdi-, dikaliumdi-, tetrakaliumdi- eller monokalciumdifosfat och framställs ur forforsyra. Man stoppar vanligen i ämnena för att binda vatten. Difosfater används också som jäsmedel. För mycket fosfater kan rubba kalkbalansen men i lagom mängd är det nyttigt. E500 är någon form av natriumsalt av kolsyra. Det framställs ofta syntetiskt ur koksalt och koldioxid. När E500 förekommer i maten är det helt ofarligt.

Detta är alltså i korthet vad vi satt och gottade oss i. Jag har undvikit vissa aspekter för att inte bli allt för långrandig. Jag vill istället gå vidare. En förpackning kan berätta många saker. Jag sitter och snurrar förpackningen varv efter varv för att hitta något ursprungsland eller paketeringsland. Det hittar jag inte. Jag får istället titta på streckkoden som brukar avslöja var varan är packad. I det här fallet börjar streckkoden med 7310… och de är alltså packade i Sverige. Man kan dock inte vara speciellt säker för det. Det finns exempel på mat som först packas i låglöneländer och sedan skickas till Europa där de packas om och får nya streckkoder och bäst före-datum.

På Fonus, förlåt Findus hemsida kan man läsa att varorna inte behöver komma från Sverige. På frågan om allt kött kommer från Sverige svarar man:

Nej, Findus importerar även kött. Köttets kvalitet och säkerhet är avgörande för oss. Vi är mycket noggranna vid våra val av leverantörer. Vi samarbetar enbart med utvalda, seriösa leverantörer som vi känner fullt förtroende för.

Det man menar är att man söker bästa kvalitet på priset och därför söker över hela världen. Det samma gäller grönsaker och annat innehåll. I boken Billig mat en dyr affär av Gunnar Brulin berättas bland annat om hur fisk som odlats i Norge fileas och packas i Findus fabrik i Bangkok i Thailand och sedan skickas till svenska affärer. Vanligtvis får konsumenterna då veta att det är norsk fisk men inte att den färdats fram och tillbaks över jordklotet innan den hamnat i frysdisken, allt för att företaget ska tjäna några extra mynt per förpackning. Man har fabriker i Bjuv, Helsingborg, Loftahammar, Boulogne och Bangkok. Var maten tillagas får man inte veta.

Djupare kommer jag inte denna gång. Allt arbete har gjorts hemifrån och med ett begränsat antal böcker samt internet som hjälp. Kanske kunde jag ha kommit närmare ett svar på mina frågor om jag ringt till Findus men jag kunde lika gärna ha blivit vilseledd. Jag nöjer mig därför med att inte veta allt för mycket och låter istället bli att även i fortsättningen köpa dessa färdiga rätter mer än i absoluta undantagsfall. Någon gång ibland vill man ju trots allt vara lat. Men latheten har ett pris. Hur stort får jag inte veta.

Läs även andra bloggares åsikter om E-nummer, Findus, Den hemlige kocken, färdigmat, falafel, härdat fett, margarin, innehållsförteckning, mat